SNOS Logo
MEDIAPARTNER

Våra frågor


Bättre kameraövervakningslag

Forskning visar att säkerhetskameror i Sverige har brottsförebyggande effekter på en mängd områden inklusive i tunnelbanan[1], skolor[2] och på arenor[3]. Studier visar också att kamerabilder kan vara värdefulla för brottsutredningar.[4] Dessutom uppger 4 av 10 att de känner sig tryggare på offentliga platser med säkerhetskameror.[5]

Trots detta är det i dagsläget väldigt svårt att få tillstånd för att kameraövervaka på platser där allmänheten vistas. Särskilt svårt är det att tillåtas sätta upp säkerhetskameror med kontinuerlig bildinspelning då det anses vara ett större integritetsintrång.

Just kontinuerlig inspelning dygnet runt på brottsutsatta gator och torg är dock viktigt. Att ha kameraoperatörerna som ska trycka på inspelningsknappen när något inträffar innebär ofta att hela eller väsentliga delar av en händelse missas och att förövare helt i onödan kan komma undan. 

En annan aspekt som talar för att kontinuerlig inspelning borde utnyttjas mer är rättssäkerheten. Vittnesmål är ofta inte helt pålitliga och stämmer sällan med bildupptagningar från säkerhetskameror.[6] För att kunna ha ett rättssamhälle med höga beviskrav för att få fällande domar måste det vara möjligt att ta fram bevis för att någon gjort sig skyldig till brott. Kamerabilder utgör en sådana bevis. De är dessutom viktiga för att oskyldiga tidigt ska kunna avskrivas från brottsmisstanke.

Förutom kravet på ökade möjligheter för kontinuerlig inspelning anser SNOS att det i större omfattning borde vara möjligt att i samråd med polisen offentligt publicera bilder på grova brottslingar så att de kan identifieras och gripas. Bilder på gärningsmän som gör sig skyldiga till grova brott blir ofta liggande hos polisen idag, utan att någon kan identifiera förövarna. Om allmänheten fick möjligheten att i större omfattning ta del av bilderna, skulle betydligt fler gripas och dömas i domstol. Oskyldiga skulle samtidigt kunna frias från misstanke.

SNOS menar också att kontrollen av hur kameraövervakningslagen efterlevs är bristfällig. I dagsläget är det i princip endast de som ansökt om tillstånd som kontrolleras. Myndigheterna måste börja utöva effektiv tillsyn så att olaglig kameraövervakning stoppas.

  • 1 Priks, Mikael (kommande). "The Effects of Surveillance Cameras on Crime: Evidence from the Stockholm Subway". Economic Journal.
  • 2 Uhnoo, Sara. Persson, Sofia. Ekbrand, Hans. Lindgren, Sven-Åke (2015). "Juvenile school firesetting in Sweden: causes and countermeasures". Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention. 16:1, 25-40.
  • 3 Priks, Mikael (2014). "Do Surveillance Cameras Affect Unruly Behavior? A Close Look at Grandstands". Scandinavian Journal of Economics. 116: 1160-1179.
  • 4 Kindgren, Johanna. Marklund, Fredrik (2014). "Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen". Delrapport 2. Rapport 2014:12. Stockholm: Brottsförebyg­gande rådet.
  • 5 "Svenskarnas syn på säkerhetskameror och trygghet på offentliga platser". Opinionsundersökning gjord 2014 av SIFO.
  • 6 "Vittnesmål stämmer nästan aldrig med övervakningsfilmer". SecurityUser.com. 2015-11-23: http://www.securityuser.com/se/news.asp?newsid=8385 (hämtad 8 december 2015).

Kontinuitetsplanering i publika bolag

Bränder, dataintrång, stöld av datorer, terroristhot, naturkatastrofer eller olyckor där ledningen omkommer är exempel på händelser som kan förstöra affärskritiska handlingar och lamslå eller tillintetgöra en verksamhet om kontinuitetsplaneringen är bristfällig. Då verksamheten inte längre kan bedrivas kan inte försäkringar täcka upp för aktieägarna.

Publika företag rapporterar i sina årsredovisningar hur de arbetar med sådant som finansiella, strategiska, operativa och juridiska risker. Det är dock endast ett fåtal företag som presenterar någon form av en strategiskt genomtänkt kontinuitetsplan och att de systematiskt arbetar med Risk Management (RM) på alla plan. Idag ställs det inte heller några krav på en sådan redovisning varken i aktiebolagslagen eller från bolagsverket eller andra myndigheter.

SNOS anser att de institutionella aktiehandlarna bör kräva att de bolag som de placerar i redovisar en genomtänkt kontinuitetsplan. Detta är viktigt för att aktiehandlarna ska kunna ta ansvar för de placeringar som de gör med exempelvis våra pensionspengar.


Maskeringsförbud på arenor

I dagsläget finns det inget maskeringsförbud för de som besöker arenor. Det innebär att brott begås utan att förövarna kan identifieras. Detta är ett hinder för effektiv brottsbekämpning av huliganism. Det minskar också möjligheterna till ändamålsenlig situationell brottsprevention såsom kameraövervakning då brottslingarna inte i samma utsträckning avskräcks från brott om de inte riskerar att identifieras.

Av dessa skäl anser SNOS att det bör införas en lag mot att maskera sig på arenor när idrottsarrangemang anordnas. Denna åsikt har också starkt folkligt stöd. En undersökning omfattande 1060 intervjuer av personer mellan 18-79 år som Novus har gjort på uppdrag av SNOS-medlemmen SäkerhetsBranschen visar att 74 procent av de tillfrågade anser att det bör införas maskeringsförbud för besökare vid arenor.

SNOS har drivit frågan om maskeringsförbud på arenor under en lång tid. Det är därför glädjande att inrikesminister Anders Ygeman nu sagt att han "har svårt att förstå värdet av att maskera sig på fotbollsarenor och vill gå vidare med ett lagförslag".

WEBBPLATSÖVERSIKT